Geijersgården har på flera sätt haft betydelse för det svenska kulturlivet.

Geijersgården ©Jack Pergament

Det var här på Geijersgården i Ransäter som den svenske historikern, filosofen, skalden, tonsättaren och politikern Erik Gustaf Geijer föddes och tillbringade sin barn- och ungdomstid i slutet av 1700-talet.

Minnessten ©Jack Pergament

Gården var också barndomshem för Fredrik August Dahlgren, språkvetenskapsmannen som skrev folklustspelet Värmlänningarna för över hundra år sen (Erik och Anna blir än idag ett par på friluftsteatern i Ransäter varje sommar).

Baksidan©Olle Persson, Prefo 0563-23200

Den var från sin begynnelse i mitten av 1600-talet till slutet av 1800-talet bostad för ägarna till några av de stångjärnshammare, som låg någon kilometer härifrån vid Ranån, varur vattenkraft för hamrarnas drift hämtades.

En av dessa bruksägare var från 1759 Erik Gustaf Geijers farfar. Senare 1817, tre år efter Erik Gustaf Geijers fars död, såldes gården till bruksägaren Barthold Dahlgren och gården blev nu Fredrik August Dahlgrens barndomshem.

Järnhanteringen i Ransäter upphörde 1883 i en tid då flertalet små järnbruk, som drevs med föråldrade metoder, inte längre var lönsamma.

Under tiden närmast därefter undergick gården ett betydande förfall. Sedan 1912 ägs den av Geijerska släktföreningen, som under några påföljande år lät restaurera den från grunden och därefter upplåter huvudbyggnaden som museum.